Will the scars go away with the night?

Jag tror aldrig jag känt mig mer ensam än vad jag gör nu. Visst finns ni människor runt omkring mig konstant, jag älskar er alla...Men vem är jag med när jag har tråkigt? Vem kan jag ringa som släpper allt o åker till mig för att jag behöver han/hon...Ingen. O visst förstår jag att ni ha erat, men ibland bara önskar jag att jag hade DEN kompisen som jag kunde vara med 100 timmar om dagen utan att få slag, jag önskar jag hade DEN kompisen som jag kunde ringa o prata med på tåget hem, eller DEN kompisen som jag kunde shoppa med, ta en fika med eller bara slappa en dag framför tvn med. Jag hade den kompisen, innan jag åkte till Turkiet hade jag henne, o jag hade haft henne i 3 år. Hon var DEN kompisen. Jag har kommit över henne nu, hon är inte värd mer av mina tårar- men jag lär aldrig komma över ensamheten. Jag kan inte säga detta till någon av er i närheten, för då svarar ni "men du har ju mig"- och visst har jag dig, er allihoppa, men ändå inte. Det är svårt att vara vänner för alltid, tro mig jag vet- men du var mitt allt- den enda jag verkligen litade på...o du förstörde allt. Jag ska inte vara allt för elak o säga att du gjorde allt, men det var du som gjorde den största delen. Jag vet att du kommer vilja reparera våran vänskap, men jag vet inte om det går- det gör för ont o du har förändrats till en person jag ALDRIG skulle kunna bli vän med om jag träffade dig för första gången nu...Samtidigt vet jag att den riktiga du finns där under, men jag orkar inte gräva fram dig. Kanske ska jag börja skolan igen, som du sa Amanda, för då hittar man nya kompisar- men haha orka börja skolan för att hitta vänner. Jag hade den bästa vännen, nu har jag insett whats to keep and care about-
 Jessica, Sandra, Linda o Isak- ni betyder allt- även om jag verken pratar eller träffar er varje dag.

This I give to my man for christmas- my heart.

Kommentarer
Postat av: Jessica Ebbhagen Yaman

jag kommer aldrig säga" du har ju mig"...för du har inte mig, inte på det viset. att vi kan sitta ned o snacka i timtal, ta en fika, shoppa osv. De enda gångerna vi har varran är när du kan komma till mig. Hemskt, men så är det.Men i hjärtat o hjärnan har du alltid mig. Lov u

2008-11-19 @ 09:06:41
URL: http://jamilja.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0