Packat och klart!
Med skakande händer skriver jag detta sista inlägg från Swiden! Det är alltid en lika konstig känsla att åka här ifrån, även om det är för något gott. Tro nu inte att jag inte vill åka. För det vill jag. OJ vad jag vill åka! Eller nej. Jag vill inte åka. Jag vill vara tillsammans med min andra hälft. Jag vill att andra delen av mitt hjärta skall träffa den andra delen. Jag vill inte åka här ifrån. Vem är så dum? Jag vill inte åka ifrån min fina familj och mina bästa vänner. Men oj vad jag vill vara med han. Jag vill liksom äta kakan samtidigt som jag har kvar den. Omöjligt men det är vad jag vill. Det blir bra när jag väl är där, då tänker man inte på samma sätt. Jag har gått igenom detta såpass många gånger nu att det egentligen inte borde kännas alls- men klart det gör ont när man lämnar personer som man känner sådan kärlek till att det värker i hela kroppen. Trots att kärleken som väntar där borta är exakt lika stark så är ni här hemma ändå alltid min familj. Varenda en av er. Men jag säger som armbandet "if you think happy you live happy" så det är va jag skall göra nu. Nu skall jag åka och bli lycklig. Vi hörs när jag har internet igen, kanske på en flygplats idag eller hotellet i morgon. Älskar er <3
