Semelvivis

Som jag trivs med att vara tant. Jag har sån kärlek i kroppen till mina vänners barn att det gör ont i mig. Det kanske verkar löjligt men jag har varit med mina vänner i vått och torrt och deras barn är små mirakel för mig. Jag älskar dem lika mycket som jag älskar deras mammor. Och idag gjorde det ont att åka ifrån Sollebrunn, vi träffas förvisso inte varje vecka när jag är i Sverige heller, men bara vetskapen att hon och barnen är nära är fint nog. Nu ses vi inte förrän i maj. Tårarna har runnit från Sollebrunn till Alingsås men här är det mer folk så jag får hålla dem inne. Älskade du. Älskade barn. Jag finns alltid här <3