Semelvivis

Åh äntligen är det här. Våran älskade kula. Den har funnits där i kanske 3 veckor och det gör mig så glad. 

Igår hände dock det magiska- buffar har jag känt i kanske 2-3 veckor men igår ber jag Veysel lägga handen på magen för det rör sig och BOFF där var den riktiga sparken!! Tårarna kom rinnandes av lycka vill jag lova.