Semelvivis

Vad va det jag sa? Ytterligare ett inlägg. Men jag älskar att skriva, o äntligen har jag hittat ett PERFEKT ställe att skriva utan att känna mig som en fjant...(genom att sitta o skriva i Word för mig själv gör jag gärna det- känner mig som en fjant alltså)...Livet lunkar på som vanligt...men för er som inte vet vad som vanligt är så kommer en liten liten update;

Jag bor, sedan 20 april -08, i Turkiet/Side, på ett hotell som heter Cinar Garden Apart Hotel och här har jag bott och arbetat i ca 2 månader nu...eller mer? Hmm, har ingen riktig koll på dagarna. Innan jag bodde här, bodde jag i världens underbaraste lojman på ett tyskt, ryskt o holländskt paradis vid namn Pegasos World (låter det bekant? Jo vi har synts i tv 2 ggr under förra året) där jag, precis som jag gör här, arbetade i miniklubben. Det var galna dagar, med galna barn, galna arbetskompisar och galna utekvällar...I början. Jag o Amanda flytta hit, närmre "innestaden" så att säga, o oj vad vi levde stor stadslivet...hahah. Do you remember first week honey? Miss you! Amanda åkte ifrån mig, o det var en sorlig dag kan jag lova, jag ville hem konstant och grät varje dag/natt- men I survived och nu är största ångesten över att behöva åka här ifrån om ca 29 dagar....vänta? 29 dagar?!?! Oha, som säger här i Turkiet, 29 dagar? Allt det jag haft i min vardag de senaste hmm? 190 dagarna ska bara försvinna- sådär? Varför räknade jag dagarna nu för? Ångesten blev mer påtaglig nu...Jessica min allra bästa norrlänning, ni kom ju nyss hit! O nu ska jag åka. The disstance is to big for me. Men..."what can I do?".

Jag ska ta mitt tragiska lilla jag, försöka logga in på msn (varför blir man deppig när det inte går?) och prata med dom jag älskar mest- mina vänner & min familj...Hoppas du är där Jessica min persika.

Over and out for to day...See you all tomorrow.