Semelvivis

I natt kom dom första tårarna.Jag har bara väntat.Det är sån konstig känsla det här, ni som också är mammiga o åkt iväg vet vad jag pratar om.Men det är svårt för er andra att förstå tror jag faktiskt.

Det är väl klart som korvspad att jag VILL åka till Turkiet, herregud jag har väntat o väntat på detta hela vintern o iår ska jag tillochmed bo med min prins!Vad mer kan jag begära?

Men så kommer dom där jävla tankarna.Tankarna på att mamma går in i mitt rum o gråter efter dom lämnat mig på Landvetter (som hon berättade att hon gjorde förra året), tankarna på att hon ska vara ensam för att pappa sitter o jobbar på datorn eller spelar golf o Fredrik sitter o spelar på sin dator...o hon sitter här nere helt själv.Å jag får så dåligt samvete att jag kan inte andas.Tårarna bara sprutar ur ögonen på mig nu.Jag älskar min mamma mer än något på hela den denna jord, o jag vet att jag inte kan stanna hemma för hennes skull- o jag vill inte det heller.Men jag vill att hon ska vara lycklig o må bra...o jag är rädd för att hon inte kommer till "sitt riktiga jag" när hon är ensam.Hon har själv sagt att hon bara äter o äter när jag är borta för att hon är depprimerad- ja men kul o höra den.Varför är just jag tvungen att vara mammig?Varför är just jag sån jefla lipsill...Men denna gången är ångesten värre, för jag vet inte när jag kommer hem...Ja visst ska jag hem till julen men jag ska verkligen flytta.Om dom vill så kan dom packa ihop hela mitt rum i kartonger o ställa undan..även om jag vet att dom inte kommer göra det så får dom eftersom jag faktiskt ska FLYTTA...Kanske därför jag har ångest.Men jag har inte kännt den förrän nu o det är väl för att 18 maj närmar sig med stormsteg.Jag vill åka, jag vill till min skatt o jag vill börja jobba i butiken...Men jag önskar min mamma kunde följa med.

Önskar bara hon visste hur jag kände.För jag vet att hon bara tror att jag är glad o tjo o hej för att få åka...men det är inte sanningen.O jag vet inte hur jag ska berätta det för henne.Kanske lika bra att inte göra det.Att inte låta henne veta att jag är orolig för henne.

Jag älskar dig mamma!