Ursäkta!

Förlåt för dålig uppdatering men jag har varit upptagen med att jobba, och ännu är inte jobb-veckan slut!I morgon kör jag 8-15 istället för 7-13 som utlovat.En kollega är sjukskriven och jag är förste man på att ställa upp!

Igår var ett rikigt mördarpass 10-20 o när mamma kom o hämtade mig var det allt annat än en go o glad dotter hon fick med sig i bilen!Förlåt för det.Dessutom hade vi verkligen inga fina skor kvar alls för 50:-lappen o då vi tyvärr begraver min morbror på fredag så skulle jag behövt ett par svarta finare skor...Tro inte det gjorde mitt humör bättre.Lägg då på att jag inte ätit sedan 1500...Lovely.

När V dessutom säger "jag ringde dig senare, jag måste jobba" efter att jag försökt få tag på honom i 40 minuter (de har bara 1 telefon som fungerar just nu på 120 pers!) så drogs jag ner på botten- om inte ännu lägre!Grät mig till sömns, då V inte ringt klockan 0000 slutade jag hoppas, och har sovit ravi-dåligt inatt!Somnat o vaknat om vart annat...Inte toppen när man har 2 arbetsdagar kvar innan ledigt.Dock började jag 1500 idag så jag fick sova framochtillbaka till 1000.Försökte få tag på V under dagen men första gången sa killen (på engelska!!!) att V bad mig ringa tillbaka klockan 1600, när jag ringde kl 1600 var det någon äcklig turk (förlåt!) som frågade mig varför jag ville prata med V och om vad vi skulle prata om...Skit du i det!Det gjorde veeerkligen inte så att tårarna slutade rinna!

Givetvis så har jag haft ravi-huvudvärk idag, det har satt sig över bihålorna, käkarna och tillochmed i tänderna har det värkt av huvudvärken...och från nacke/axlar såklart!Blev skjutsad till jobbet av mamma o timmarna bara flög iväg!Hemkommen och på bättre humör, utan huvudvärk, fick jag tag i min prins och han sa de rätta orden idag igen!Utan att jag ens behövde påbörja samtalet med de bra orden först...det var han som föll in i den kategorin som jag väljer att kalla framtiden.

Nu sitter jag här med ett leende på läpparna, trots alla tårar som runnit för min kind i natt och idag på dagen och tänker på min finaste skatt.Otroligt att ett telefonsamtal kan ändra så mycket.

Happiness is just a phone call away <3
(Här tänkte jag bjussa på en love-picture men blogg.se ville inte sammarbeta!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0