Semelvivis

Detta är ett inlägg skrivet 13/2 20:20 av en uttråkad Malin i den lilla byn Askeriye utanför Burdur,dryga 4 timmar från Manavgat/Side.

Ett litet, väldigt långt, inlägg om hur vardagen ser ut bara 3h&40min från alldagliga, Svensson-Sverige

I Turkiet är det fortfarande helt normalt, eller nej nu ljuger jag, i vissa delar av Turkiet är det fortfarande helt normalt med att föräldrarna säger åt sina barn att "den här tjejen/killen skall du gifta dig med". Veysels mamma vet att man gör inte så längre då hon gjort så mot V och hans båda storebröder med men bara en av dom är fortfarande gift med samma kvinna. 1 av 3 lärde kanske lilla anne något.

När det var dags för lillasyster Elif att gifta sig så kom den perfekta pojken hit ett flertal gånger och jo visst dom hade träffats i Burdur och pojken hade själv sett Elif på hennes jobb och börjat småprata utan att någon sagt åt någon av dom. Men det är ändå alltid på något sätt föräldrarna som bestämmer om det blir ja eller nej.

Och som ni vet så är Turkiet ett muslimskt land även om det är LÅNGT ifrån "arabiskt muslimskt" som förmodligen förklarar vad jag menar. Veysels mamma tillexempel dricker både alkohol (även om just öl som hon dricker är "förmildrad" alkohol verkar det som)röker och bär inte alltid slöja- 3 mer eller mindre förbjudna saker för en kvinna...så Vs familj är visserligen muslimer men ja ni förstår nog.

Lillasyster ville hur som helst gifta sig med denna killen, men efter 6 månader "tillsammans" (endast träffar med familj i närheten) så kände hon att det var ett misstag. Och trots att bröllopsinbjudningarna var klara, ringarna köpta och början till hushållet inköpt så lyssnade mamman o sa "nej- jag gifter inte bort en till som inte vill gifta sig" Ett halvår senare gifte sig Elif med den killen som var orsaken till att "den första" inte dög,Rasim. Och oj vad dom är lyckliga. Hela Elif strålar runt honom. Och jag kan stolt meddela att jag till sommaren blir plast-moster :D

Veysel har en lillebror med, 25 år som jag, ogift. Tills på söndag. Då han gifter sig med,erm, sin kusin...Något som också fortfarande är okej i delar av Turkiet. Mer okej om man är kusiner på sin mammas sida är på pappas. Så för mig innebär det att jag skulle kunna gifta mig med kusin Niklas som är mammas systerson, men inte med kusin Daniel som är pappas brorson. Tanken får mig att vilja spy. Men det är ju inte jag som skall göra det så jag bara ler.

Först ville dock brosan,Firat, inte gifta sig med tjejen, Ebru, för han hade inte träffat henne sedan dom var typ 3. Men efter sommarn som han spenderade hos hans morbror o familj för o hjälpa till med aprikos-farmen så hade dom lärt känna varandra och bestämde sig för att dom visst ville förlova sig o senare giftermål.

Men tro inte det var en lätt väg hit. Helt plötsligt ringer V till mig i Sverige o säger att Ebru är på väg från hennes hemstad,18 timmar med buss ifrån hans hemstad. Familjerna har bråkat och flickans pappa har sagt till flickan att Vs familj inte alls "vill ha henne" och att dom bara gör detta för att dom måste. Varpå flickan såklart smsar brosan o frågar om det är sant, och säger "menar du allvar med att du vill ha mig så kommer jag i natt- jag sätter mig på bussen nu om du menar allvar."

Flickan är här, hennes familj blir såklart fly-förbannade och hotar Vs familj med både det ena o det andra (ja dom är släkt men det var som bortglömt då!!!) och säger att dom också är på väg, och att dom tagit med en pistol för o visa vem som bestämmer. Veysels familj gömmer flickan och brosan hos Elif eftersom dom inte vet vart hon bor sedan hon gift sig och väntar hela natten på skjutgalna släkten. Nej Malin sov ingenting den natten heller hemma i trygga Sverige.
Men familjen kom aldrig, det var bara ett tomt löfte.

Dock tröttnar Veysel. Min förståndiga karl. Haha. Han tar upp telefonen o börjar prata MED morbrodern istället för OM honom. Morbrodern vill inget annat än att se flickan lämna huset, byn och hemstaden med en ring på fingret och bröllopsklänning på. Han vill bara att grannar o familj skall se att det går rätt till. Så Veysel tar flickan, åker 18 timmar till hennes hemstad för o planera bröllopet innan resten av Veysels familj skall komma.

Dock vägrar flickans familj att planera något bröllop utan Vs familj. Dom säger att traditionen säger att mamman o mamman skall planera ihop. Så Vs familj tar sig också till hemstaden (egentligen inte bara flickans hemstad utan även Veysels), det tar dom 24h då dom åker med brorsans kompisar i minibuss för han vill ha med dom på sitt bröllop såklart...Bara för att mötas av flickans familj som totalvägrar bröllop. Dom går med på förlovning som tanken var från början. Men inget giftemål. Det skall väntas till sommarn med det.

Jag var hela tiden på Veysel om att ALDRIG lämna flickan ensam med hennes familj. Jag vet att det låter illa men jag vet också vad folk från den delen av Turkiet fortfarande anser är okej. Och vad flickan gjort, rymt till en man, anses vara fruktansvärt skamligt. Veysel håller med och säger att han själv tänkt på det så när familjen säger att dom bara får förlova sig o att flickan stannar kvar hos familjen tills bröllopet i sommar blir han knäckt.

Men ingen kan göra något. Flickan o brosan är ju faktiskt kära. På riktigt. Tillslut tar Veysel flickans bror åt sidan och mer eller mindre hotar honom att om dom ens pratar elakt mot flickan så kommer dom o hämtar henne- men flickans bror lovar att det inte kommer hända och säger samtidigt "vad tror du egentligen vi är för några?!!"

Nu är flickan här. Hon mår bra och bröllopet är på söndag. Men inte för att någon vill ha det på söndag 17/2. Utan för att dom måste. För familjen både pratade elakt mot flickan & lät henne inte gå ut...så Veysels bror gjorde som dom sagt, han hämtade flickan. Och dom "får" inte bo ihop utan att vara gifta, "det ser illa ut eftersom hon kom utan hennes familjs tillåtelse"...

Jag vet inte. Men hela bröllopet är påtvingat. Men samtidigt känns det inte mer än rätt att Firat o Ebru skall få gifta sig. Men måste dom gifta sig såhär. Hon kan väl knappast vara glad ända in i hjärtat för att få gifta sig såhär? Hastigt o lustigt o ingen från sin familj närvarande. Men det är HON som gjort valet för hon visste att det skulle bli såhär om hon lämnade.

Så även om det mest känns otroligt overkligt och förbannat sjukt (och äckligt för mig som känner flickan som Veysels kusin från när vi var i hemstaden o hälsade på), så kan jag inte mer än rycka på axlarna åt det- för det spelar ingen roll vad jag tycker, det är deras kultur och deras traditioner. Även om både jag o Veysel anser att han hade kunnat hitta en annan som inte är kusin, och även om dom älskar varandra så kan dom sköta det som man skall- så spelar det ingen roll. Jag fick en anledning till o köpa en fin klänning, och jag får en gratis klippning och håruppsättning på söndag. Jag får helt enkelt gå på bröllop så jag kanske inte skall klaga?!

Fast det gör jag. Tyst. Inne i vårt sovrum klagar vi båda två när ingen annan frågar 3000 ggr om vad vi pratar om.

Psst- detta tog en timma att skriva på telefonen...bara så ni vet.